BELLEVUE

Sitter som vanligt och väntar, väntar på någon som ska ringa. Men idag är telefonen tyst. Jag börjar faktiskt lessna på det här, BIG TIME, men det är bara att bita ihop. I eftermiddag ska jag på en arbetsintervju, som jag tror och hoppas kommer att gå riktigt bra. Kanske ser jag slutet på den här eviga väntan . .

I måndags var jag på ungdomsmottagningen för att reda ut VAD som egentligen är fel. Vet inte om jag har skrivit det, men idag har jag haft blödningar i exakt tre månader!! (och ni som klagar på en vecka . . ). Jag har kännt mig oerhört trött, deprimerad, är alltid sjuk, och har ALDRIG motivation till någonting.
Träffde läkaren på Ungdomsmottagningen, och hon skickade mig till Handens sjukhus för att ta en himla massa prover, som jag gjorde igår morse. Jag höll på att svimma när jag fick se hur många rör som dom behövde fylla med blod, FYRA hela rör. Sen att dom stack två gånger i varje arm och vispade runt med srutan och bad mig pumpa för att det inte kom något blod gjorde inte saken bättre. Idag har jag två mega-blåmärken.
Känns ändå skönt att om en vecka får jag reda på resultaten, och om tre veckor har jag återbesökstid. Hoppas nästan det är sköldkörteln, så dom vet vad som är fel och kan hjälpa mig.
Saknar verkligen den där pigga, glada och livsglada människan jag alltid har varit. Men snart är jag tillbaka, jag är iallafall på god väg.

Nämnde jag förresten att jag är sjuk idag? Rösten är så gott som borta, jag känner mig yr, trött och illamående. Kanske är tur att dom inte ringer från jobbet iallafall. Men mindre kul vid löning.

Nu ska jag lägga mig och sova (trots att jag sov 12 timmar inatt). Vill dom ha mig idag får dom ringa och väcka mig.

Godnatt! ;)