BELLEVUE

Svaret på frågan: Vad är det bästa som hänt i ditt liv, var förut alltid självklar för mig. Min familj har varit mitt allt sålänge jag kan minnas. Det har inte funnits någon eller några andra som ens skulle komma i närheten av den kärlek jag känner för dom.

Men när jag nu efter nitton år börjar känna att folk börjar närma sig den kärleken blir jag väldigt fundersam. Är det så att min familj har fått all mindre betydelse för mig än vad den hade förut, eller har jag helt enkelt stött på människor som verkligen kan mätas med dom?

Den bästa julen i mitt liv var julen för 6 år sen. Jag minns att jag vaknade av att pappa stod och visslade sådär som bara han brukar göra, medans sven-ingvars julskiva dånade i bakgrunden. Doften från mammas julbord hade tagit sig ända till övervåningen, in genom min dörrspringa och ända fram till min säng på andra sidan av rummet. Det doftade verkligen som början på en underbar dag. När jag kom ner började pappa dansa en riktigt pinsam dans framför mig (vilket han måste tyckt såg jätte bra ut, för jag såg självförtroendet lysa i hans ögon). Mamma å andra sidan kom på mig med att sno en köttbulle från julbordet och hotade med att kasta en ostskiva på mig om jag inte lämnade köket omedelbart.
Eftersom jag inte ville lukta gammal ostbåge lydde jag mamma och hjälpte istället pappa bära ner stolar från vinden och duka i vardagsrummet innan alla gäster kom.
Min syster Leyla, hennes man Magnus och min mormor kom vid ett-tiden. Jag minns att dom var tvugna att köra in bilen på vår gård eftersom dom hade hur mycket julklappar som helst. Det var helt överfullt vid granen när dom lassat in alla kassar.
Den julen fick jag min egna tv. Fattar ni, en egen TV i mitt rum. Hur häftigt var inte det? Jag var världens lyckligaste! Den julen levde våra underbara kaniner Emma och Taggen, som förövrigt fick varsin julklapp dom också.

Julen är verkligen en tid som är gjord för kärlek och familj. Förr var julen alltid så lätt. Det var alltid med längtan den närmade sig, och dagen innan självaste julafton kunde man aldrig sova. Jag visste att när jag vaknade på morgonen skulle jag och min familj fira ännu en underbar jul tillsammans.
I år kommer det bli den tyngsta julaftonen i mitt liv. För första gången ska vi spendera julen utan mamma. För nästan precis ett år sedan skiljdes mina föräldrar helt utan förvarning. Det var hur tungt som helst för mig, och jag tror ärligt talat att ju äldre man blir desto mer känslomässig är man vid en skilsmässa. Det var inte bara mina föräldrar som beslutade att inte leva tillsammans längre, utan det var ett beslut om att familjen inte skulle leva ihop. Lyckligt nog firade vi ändå julafton tillsammans.

Men nu när julen för nittonde året i rad knackar på dörren har jag ingen som helst lust att öppna. Jag behåller hellre dörren stängd, och glädjs istället för de arton underbara julaftonar jag fått uppleva . . tillsammans med min familj . .

Jag kom just att tänka på vilket bra mode som är inne just nu. Det var i tisdags som jag stod ute på skolgården och rastvaktade med en kollega som också arbetar för lärarförmedlarna. Min förkylning började ju i tisdags, och efterso det också var svinkallt drog jag fram min lilla tub med idominsalva som jag använt varje vinter ända sen jag var 5. Plötsligt säger hon:
- Haahaa, fjoortis!

Först började jag tänka på vad hon menade, men sen kopplade jag. De flesta "fjortisar" (personligen vill jag inte kalla unga förvirrade tjejer så) har ju faktiskt en överdos idominsalva smetat runt halva käften. Därför kom jag på mig själv med att genast hoppa till försvarsläge, och drog istället upp vanligt läppcerat.

Och så gick det till när Caroline slutade använda idominsalva vid vintertider . .

Snyyt, nässpray, halstabletter, tonvis med vitaminer och en himla massa alvedon. Om och om igen . . som en jävla missbrukare. Men jag är ju beroende, jag skulle inte kunna leva utan min nässpray! Usch vad jag hatar förkylningar. Det värsta är nog den skyhöga febern som man får på köpet. Perfect!

Stannade hemma från jobbet idag, gårdagen var nog jobbig. Hade inte orkat en enda minut till. Slängde mig i sängen när jag kom hem och sov elva timmar till . . som om inte de elva timmarna dagen innan hade räckt.
Som tur är har jag världens bästa mamma som kom hit med thai-mat och hjälpte mig städa lite i lägenheten. Berget med disk hade av någon konstig anledning börjat växa igen.

Nu sitter jag och väntar på Daniel, när han kommer hem från jobbet ska vi åka och handla. Måste verkligen få komma ut, alla som känner mig vet hur taskigt tålamod jag har.

Nej, nu måste jag snyta mig igen. Ni som är friska borde verkligen vara glada.
Kram

Hell yeah! Jag klarade veckan som var utan ögonbindel och hörselskydd. Kan bero på att avdelningen jag jobbade på nu, förskolan, var helt underbar. Jag trivdes som en gud och hade verkligen jätte roligt!

Nästa vecka ska jag tillbaka till fyran. Det är inte alls lika kul att arbeta i grundskolan. Man får inte lika många värmande kramar, roliga kommentarer, utflykter eller tacksamhet. Där måste man hela tiden bli sur på eleverna, och det är hur tråkigt som helst. Jag ber till Gud att jag av någon anledning får stanna på förskolan. Om inte så är det ju bara fyra veckor kvar . .

Berättade jag föresten att jag ska utbilda mig? You heard me! Jag, Caroline Bohm, ska utbilda mig. Ska gå lärarhögskolan och utbilda mig till förskollärare 3,5 år. Inte illa pinkat va?

Nu ska jag göra min iordning, sen ska jag och Daniel åka till mamma och hämta lilla Nemo för att gå en promenad på Tyresta. Nemo älskar ju snö. Förhoppningsvis följer syster Leyla med också, det var ett par veckor sen man såg henne

Over and out!

Känner för att lägga mig i sängen, sätta på hörselskydd och ögonbindel och bara sova . . sova ända fram till fredag eftermiddag!

 Är så sjukt jävla trött nu, går mest i trans hela dagarna. Hade verkligen inte någon bra dag idag. Var så trött på slutet av dagen så vi slängde på en film, Mulan. Nickade till ett x antal gåger.

Efter jobbet tog jag bussen till centrum och hämtade mitt paket som kommit från yves rocher. Beställde en parfym för ett tag sen som jag verkligen fastnade för. Slet upp paketet när jag kom innanför dörren och sprutade ner hela mig. Nu känns allt så himla mycket bättre.

Var alldeles för lat för att ställa mig och laga laxen idag, blev till att värma på en burk ravioli. Nu ska jag lägga mig och halvsova fram till 19.30 då sjukhuset börjar. Har för mig att det är något bra program efter det, men höjdpunkten är 21.00 då mitt älskade desperate börjar.
So long . .


Hittade en bild på Daniel (vänster) som är tagen för väldigt många år sedan. Lille plutten!  Daniels bästa vän snoken är han med ICA brallorna. Sweet!

Jag saknar Linda. Av tusen anledningar ingen annan förstår.

Jag saknar tjejkvällarna, bilresorna med dunkande musik, partylivet, gympa passen, fika stunderna, killsnacket, shoppingen men framförallt NYÅRSAFTON 07/08!

Jag känner bara saknad . .

Det är en pain in the ass att ha flyttat hemifrån!!

Jo, det är det faktiskt. När man bodde hemma behövde man inte tänka på att boka tvättider, man behövde inte komma hem skittrött från jobbet och städa och laga mat, man behövde inte göra matlistor och åka och storhandla själv, man behövde inte ha taskig ekonomi hela tiden, man behövde inte sitta i långa väntetider hos comhem, och framförallt behövde man inte sitta och göra en budget på excel.

Gud vad jag saknar tiderna då man kunde ha en hel helg på sig att göra saker, få ha kvar den lön man får och köpa kläder!! Har inte köpt kläder på åratal!

Nu ska jag åka och handla all mat inför nästa vecka. Sen ska jag steka köttfärs som jag måste frysa in. Är helt slut efter att ha tvättat i fem timmar! Men ikväll ska jag mysa ner mig i sängen med choklad och min älskling!

Ha en trevlig söndag!

Började nog redan första andetaget i måndags, sen dess har det varit en himla massa stress! 06.00 börjar mina dagar, och dom slutar inte förren jag kommer hem vid 17. Men sånt är arbetslivet, det är bara bita ihop.

Ikväll är det första gången jag faktiskt har lite energi över när jag kommer hem. Men jag tänker spara den till imorgon och unna mig ett par timmar framför tv:n. Det är både jag och Daniel så himla värda.

Nej, nu ska jag ta och ringa fröken GBG innan min syster kommer med lilla bibbis. På lördag ska jag vara barnvakt åt min lilla kärlek. Vi är bjudna på middag hos daniels föräldrar, och jag som hatar sånt kom på den grymma idén att ta med Liam så jag har något roligt att göra och så dom inte pratar allt för mycket med mig. Smart va?

Sing along!

Efter två veckor utan jobb har jag nu kommit tillbaka till verkligheten. Nu är det 08 - 16 varje dag som gäller. Känns faktiskt riktigt skönt att vara tillbaka på banan.

Sitter här och håller på att räkna en himla massa. Daniel och jag har ju planer på att köpa en lägenhet tillsammans. Fördelen med att köpa en lägenhet är att det man betalar i månaden går till sig själv och försvinner inte till hyresvärlden. Dessutom får man måla och göra om precis hur och när man vill. Nackdelen är att man alltid måste ha en buffert, om tex kylskåpet skulle gå sönder står man själv för alla kostnader.

Anyhow, just nu har jag och daniel tillsammans ungefär 24.000 i månaden att leva på. 5300 går till hyra, 3500 till mat, 500 till om hem, 300 till vattenfall, 800 för hemförsäkringen. Sen har vi hela tiden en massa små-kostnader såsom Radiotjänst, kompletteringsvaror, avbetalningar.

Vi har alltså kostnader på ungefär 12.000 i månaden, vilket betyder att vi har 12.000 kvar att göra vad man vill med. Hade vi köpt en lägenhet skulle vi betala ungefär 8000 i hya och räntor, vilket skulle betyda att vi har 9000:- kvar att leva på. Vi har ju definitivt inga ekonomiska bekymmer.

Jag får fortsätta räkna på allt, när jag får fast anställning hos lärarförmedlarna ska vi boka ett besök hos Nordea och ansöka om lånelöfte. Sen är det bara att börja leta lya. Fritidshus är också mysigt :)

Dagen fundering: Slutar man 16 på sommaren känns det som man har all tid i världen tills morgondagen, men slutar man 16 på vintern känns det som tiden är knapp. Men det är ju samma antal timmar vi har.

Ja, det är faktiskt underbart. Varje kväll får man lägga sig brevid den man älskar, och man vet att han alltid kommer finnas här. Oavsett hur mycket kul man kan ha som singel så är det ändå alltid ett säkert kort att ha pojkvän.

Ikväll jobbar Daniel sent, vet inte när han kommer hem. Blir ännu en ensam fredag för min del. Ikväll kan jag inte åka till mamma heller i och med att vi har bråkat.
Ibland undrar jag om det inte vore kul att skaffa familj nu. Att ha några att spendera sina helger med, och att veta att det finns någon där hemma som längtar efter att man ska komma hem från jobbet. Aldrig ensamma helger! Bara för man väljer familj så väljer man inte bort livet. Man kan fortfarande gå ut och roa sig, resa, umgås.

Familj eller inte, det är frågan. Det är såna här kvällar det faktiskt lutar åt familje-hållet . .

Just nu känns det mycket bättre med ögat. Dropparna gör verkligen susen! Så när Jenny messade mig imorse och frågade om vi inte kunde ses iallafall tyckte jag att det var en bra idé.

Var riktigt kul att träffa henne igen, och även fast vi inte träffats på över ett år så kändes allt precis som förut. Tror det är för hon är så jordnära och lätt att umgås med. Har verkligen saknat henne i mitt liv. Vi satt och kollade på sex and the city, blev en hel del avsnitt. Efter några timmar tog vi ett break, åt tacos, och fortsatte sen med den beroendeframkallande boxen. I just loove it!

Nu på kvällen kom Daniels föräldrar förbi, det var faktiskt trevligt. Men hur trevliga dom än är så har jag aldrig riktigt gillat det där med svärföräldrar. Det är väl ändå inte dom jag dejtar? Tur att dom är så pass gulliga så det inte blir allt för jobbig situation.

Nu ska jag ta en promenad med Nemo som ska sova här inatt, sen ska jag mysa ner mig i soffan med min sambo och kolla på fler avsnitt av Sex and the city. Tror jag börjar bli beroende . . ILLA!

Sköt om er där ute!
Puss

God Morgon alla friska själar!

Nu när min fot äntligen börjar återhämta sig efter olyckan i lördags, så händer givetvis nästa grej. Hela dagen igår kändes det lite irriterat i ögat. Men jag tänkte bara att det måste kommit i smink. Vid halv fem ungefär åkte vi ill min syster i nynäshamn, och då var det pyttelite rött i ögat.

Men efter ett tag började det svida allt mer i ögat, och jag blev allt mer ljuskänslig. Helt plötsligt var mitt öga sjukt rött, så rött att man nästan inte såg pupillen. Då ringde mamma ögonakuten på st:eriks. Efter dom hade kollat i min journal, som typ är 7 meter lång eftersom jag gått hos läkaren sen jag var 3, bad dom mig komma in så fort som möjligt. Läkaren som precis skulle sluta fick vänta på mig tills jag kom.

Väl där kom vi ine in, sjukhuset var helt nedsläckt och dörrarna låsta. Efter typ 5 minuter kom en vänlig själv och släppte in oss. Vi var dom enda patienterna där.
Doktorn undersökte mitt öga, vilket knappt gick för jag var vid det här laget så pass ljuskänslig att jag inte tålde minsta lilla ljus, och satt med en jacka över huvudet. Han konstaterade att min kroniska inflammation jag alltid kommer ha vilande i ögonbottnen, hade blommat upp riktigt rejält. Jag fick e-recept på jourapoteket på två olika ögondroppar, samt en återbesökstid.

Idag skulle jag egentligen ha träffat Jenny, men jag tror jag kommer vara världens sämsta sällskap idag, som dessutom måste gå omkring med solglasögon. Blir kanske till att träffas imorgon :)

Nu ska jag lägga mig i sängen och glo upp i taket . . efter jag tagit ett par droppar.

Tudeloo

Ännu en veckas ledighet. Men den här ledigheten är faktiskt ofrivillig! Arbetar hellre hela dagar och kommer hem halvt slut för att sen åka till gymmet, istället för att hoppa runt på kryckor och äta morfintabletter. (Morfintabletterna har varit min räddning då jag haft sömnproblem en längre tid)

I lördags åkte vi till min brors minneslund. Eller jag hann inte ens ner till själva minneslunden innan jag halkar ut mot vägkanten och vrider hela foten. Smärtan var så enorm att vi åkte in till sös på en gång. När dom tog av min sko var foten blå och alldeles svullen. Men lycklig nog visade röntgen inga skelettskador, så jag fick åka hem med mina dåvarande bästa vänner, smärtstillande tabletter!

Så såg min Halloween helg ut. Hoppas er var mycket bättre!
Återkommer imorgon. Dniel har precis gjort världens godaste fruktsallad med grädde. Låter som den ropar på mig.

Hej!