BELLEVUE

SHIT! Jag tror fan inte jag har insett vad jag har gett mig in på. Det har alltid varit en dröm att ha stora bröst, och jag har alltid sagt att jag någon gång i livet ska göra en bröstförstoring. Nu är det den 5:e maj. Den 28 maj sitter jag på tåget på väg till Malmö för att träffa Dr.cosmo. Och den 15 september ligger jag under kniven. aaah.

Är glad. är rädd. är förväntansfull.

Sjuk tanke, att jag kommer att vakna upp med nya boobs som jag har specialbeställt. Som att lämna in sig själv på verkstan: få några reservdelar monterade och komma därifrån upphottad en massa tusenlappar fattigare.

Oavsett vad du ger en kvinna så kommer hon att ge dig någonting bättre. Ger du henne en spermie ger hon dig ett barn. Ger du henne ett recept ger hon dig ett mål mat. Ger du henne ett hus ger hon dig ett hem. Ger du henne ett leende ger hon dig sitt hjärta. Hon multiplicerar och förstorar allt oavsett vad du ger. Så om du ger henne någon skit så kan du förvänta dig ett helvete tillbaka...

Gjorde ett vääldigt dumt misstag i helgen. Det kom att kosta mig min hälsa. Varför har jag ingen kontroll när jag är påverkad? Hmm, dum fråga. Men ändå.

I helgen hade min SA grupp en liten get-together med taco mys, "lite" dricka, wii och singstar. Sjukt trevligt. MEN, jag visste hela tiden att min syster hade apont i halsen. Jag menar "Aj-jag-har-så-ont-så-jag-typ-dööör" ONT! Jag undvek att sitta brevid henne och att använda samma mikrofon. Eftersom jag kommit igång med träningen och fortfarande är så grymt taggad på att köra stenhårt  . .

MEN

Vem tror ni råkar ta fel Bacardi?

Resultat: Jag har precis avbokat step,afro och core som jag skulle gått på ikväll. Jag är hemma från praktiken och har så sjukt jävla ont i halsen.

Det suger ska ni veta. Det enda positivt är att jag har tid till att börja läsa alla de 10 böcker vi ska ha examination på som jag inte ens har öppnat än.

Därför tycker jag hela Sverige går ut och blåser bort det äckliga askmolnet:



Min kusin sitter fast i Bangkok sedan en vecka(?) tillbaka.

Eagles skulle ha åkt till USA för att  tävla VM (!!!!) i onsdags. Idag vart det bekräftat att dem INTE får åka.

Min syster är fast i USA!!!!




Vi blåser på tre. Okej?

Åh, vad jag älskar vår!

När man mår riktigt dåligt, och känner att ilskan man känner inom sig bara blir större och större, då kan det vara skönt att ha någon att prata med. Någon att gråta ut hos, beklaga sig hos, prata skit med . . Någon som finns där och som bryr sig om oss.

Vem skulle du ringa?

Många människor i mitt liv frågar mig hur jag mår, säger att dem finns där för mig om jag behöver dem. Men hur mycket bryr vi oss egentligen om hur någon annan mår? Det är mer en artighets-grej att fråga våra vänner hur dem mår. Vi är så fruktansvärt upptagna med oss själva att vi inte orkar eller ens hinner bry oss om andra. Med den vetskapen målar vi på ett stort leende och kastar upp bilder på den underbara resan vi ska på, pratar om hur lycklig man är som har sin pojkvän och att allt är så perfekt, att man är på galna fester och lever livet fullt ut. Men inombords blöder vi . . Vi skriker efter hjälp eller en människa som faktiskt bryr sig, helhjärtat.

Hittar ni den vänskapen hos någon, familj eller inte . . Värdera den högt. För det är inte alla som lyckas hitta de där godhjärtade människorna. De är få, men dom finns säkert där någonstans . .

Just nu skulle jag behöva en sån person. Går igenom listan på min mobil, men hittar inte en enda människa jag tror ens skulle bry sig. Det är frustrerande . . Men man får bita sig i läppen och hålla in tårarna.

Sålänge man ler så är man lycklig . . eller?